Här presenteras några av våra kandidater
Om du kandiderar för oss så vill vi gärna att du skall synas här. Skriv en kort presentation och bifoga foto till Göran Zöger, zoger@brikks.com

Bo Hanson, vice ordförande i kyrkorådet i Vasa församling, arbetar i Uppsala som lärare i etik, mest för teologer. Jag har en gång varit med och startat ett allmänpolitiskt obundet parti i Lunds stift.

Som förtroendevald vill jag verka för en öppen folkkyrka. Det finns ofta i Svenska kyrkan så mycket som skymmer Gud: kyrkliga fasadputsare, felfinnare och föråldrad bråte. Jag vill bidra till att försöka göra kyrkan tillgängligare, inte bara för rörelsehindrade utan också för reflekterande, för sårade och för sökande människor.



Gunilla Lidin-Janson, Läkare, kyrkorådsordförande i Annedals Församling.Under många år infektionsläkare i Göteborg med inriktning mot barn och familjer. Sjukhuskyrkan öppnade vägen till Annedals kyrkoråd, där jag är ordförande sedan 1998.

Vi har startat ett Samrådsforum för församlingar med sjukhuskyrka inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och vill utveckla samarbetet mellan sjukhuskyrka och församlingsdiakoni.
Styrelseledamot i ÖKA, kandidat på "rikslistan" till kyrkomötet.
Med utgångspunkt i kristen tro menar jag att Svenska kyrkan behöver både kvinnor och män som präster, och att kärleken och troheten mellan två människor är lika värdefull,.oavsett deras kön.


Britta Olinder Ordförande i Örgryte kyrkoråd och ledamot i kyrkomötet mm. Forskar om engelskspråkiga litteraturer, just nu mest irländska och kanadensiska författare.
I mitten av 80-talet var jag med och startade Kvinnor i Göteborgs stift men har framför allt ett

starkt engagemang i Lutherhjälpens arbete.
Som jag ser det, är det viktigaste för kyrkan att hitta vägar att nå fram till människor med evangeliets goda budskap i både ord och handling. Det finns ett enormt behov av hjälp och tröst - särskilt tänker jag på barn och vuxna i skolor och utbildning. Jag har också kyrkomötesmotioner om förstärkning av arbetet bland
högskolestuderande och på fängelser.

Sigyn Zöger, kyrkoråd i Örgryte
Jag har arbetat som läkare, psykiater i Göteborg sedan 1969. Genom åren har jag träffat människor vars tillvaro redan i barnaåren förstörts och förbittrats av en omgivning präglad av fördömande, tvång och intolerans.

Denna omgivning har hänvisat till en ” klassisk ” kristendom och ansett sig handla i Guds namn. För mig stämmer inte detta med den ljusa och glädjefyllda evangeliska kristendom som Martin Luther beskrev. Jag engagerade mig i Kyrkans Vänner för ungefär 15 år sedan och förstod först efter ett par år att andra medlemmar i gruppen stod för just ”klassisk” kristendom och arbetade nästan fanatiskt emot prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan. Mitt engagemang i kyrkopolitiken blev då starkare eftersom jag insåg att om Svenska kyrkan i fortsättningen skall kunna förmedla just en evangelisk-luthersk tro måste vi aktivt arbeta för det, annars förlorar vi vår Svenska kyrka till fundamentalister och fanatiker.
I samband med valet 2001 blev det nödvändigt – och möjligt - att bilda ÖPPEN KYRKA – en kyrka för alla (ÖKA) eftersom den samlande organisationen posk inte tydligt tog ställning för såväl kvinnor som män i ämbetet. Det är ytterst viktigt för mig att ÖPPEN KYRKA – en kyrka för alla (ÖKA) inte kämpar emot kvinnoprästmotståndare eller fundamentalister utan för en svensk kyrka präglad av just en öppen, ljus och glad evangelisk luthersk kristendom . Vad jag är beredd att kämpa för i ÖPPEN KYRKA – en kyrka för alla (ÖKA) är just respekten för varje människas kamp för sin kristna tro och hennes hopp.Det är också viktigt för mig att få lov att vara öppen och hederlig som kandidat.

Markus Holmberg, kandidat till kyrkomöte,44 år, Uppsala. Präst i Svenska kyrkan sedan snart tjugo år, med erfarenhet från arbete i såväl landsorts- som stadsförsamlingar. Sedan tio år komminister i Uppsala domkyrkoförsamling.

Arbetar, förutom med vanliga prästuppgifter, i Uppsala domkyrkocentrum, dvs Uppsala domkyrkas utåtriktade verksamhet till besökare av olika slag. Gift med Kicki, som arbetar med ungdomsdiakoni, och far till Christopher, 8 år.

"Jag har under de tre decennier jag varit aktiv i Svenska kyrkan alltmer sett hur kyrkan tappar förankringen hos 'vanligt folk'. Jag tror inte att det beror på att kyrkans budskap och erfarenheter anses felaktiga eller oviktiga, utan på att de kläs i ord och former som skapar en helt onödig distans. Därför vill jag arbeta för en kyrka som tar på allvar hur verkligheten faktiskt ser ut - och arbetar utifrån den. Det går inte att sticka huvudet i sanden och fortsätta som om samhället såg likadant ut som för tio-tjugo-trettio-femtio-hundra år sedan. Inte om vi tror att Svenska kyrkan har något viktigt att komma med för människor som lever här och nu. Det betyder att vi måste vara beredda att sluta med sådant som inte fungerar, även om det fungerat bra förr - och att vi måste jobba hårt för att hitta de rätta nya arbetsformerna. En kyrka måste se hur världen ser ut - och stå fri att kritisera politiker och andra makthavare och opinionsbildare för orättvisor och kränkningar, när evangeliet påkallar det. Därför är de traditionella politiska partierna fel bas för att rekrytera förtroendevalda."

Nils Kaiser, ersättare i kyrkofullmäktige och kyrko-nämnd, arbetar som lärare i Göteborg.
Jag vill verka för att Svenska kyrkan skall bli tydligare som en öppen folkkyrka.
Där kyrkan skall vara en pådrivare av införandet av könsneutral vigsel.

Vi måste vara stolta över vår evangelisk-lutherska tro och våga stå för den.
Bibeln kan och måste tolkas in i vår tid.
Jag vill att kyrkan skall höras och synas mer i samhällsdebatten.


Christina Ljungars, f 1940, studie- och yrkesvägledare

Jag kom till Göteborg 1995 och kände mig snart välkomnad i Hagakyrkan. Där blev jag inlemmad i Kyrka För Alla (KFA) Sveriges första (?) grupp som i sitt handlingsprogram

uttryckligen såg det som en självklarhet att välkomna kvinnliga präster i Svenska kyrkan. KFA gick upp i den 2001 bildade gruppen ÖPPEN KYRKA – en kyrka för alla (ÖKA) Där vill vi arbeta för att föra ut budskapet att ”Gud gör oss djärva, fria, kloka och glada” (efter sv ps 288)


Ingrid Skäremo, kandiderar till kyrkomötet. Jag är 47 år gammal, uppvuxen i kyrkan som prästbarn och körsångare, mina första sju år i Västergötland och sedan i Jämtland. Som 20-åring kom jag till Uppsala, och har bott här sedan dess.

Blev till yrket först kantor och ämneslärare i religion och svenska och har arbetat i båda yrkena i Uppsala med omnejd. Tre söner har jag begåvats med, som i tonåren fick stå ut med att mamma blev student igen och på deltid läste in en teol kand. Sedan 2002 är jag präst och tjänstgör nu i Uppsala domkyrkoförsamling. Min långa väg till prästvigning - jag hade tankar på det redan i 20-årsåldern - har lärt mig mycket om mig själv, om hur vi påverkas av uppfostran och traditioner, auktoriteter av olika slag, och - inte minst - hur destruktiv oreflekterad bibelläsning kan vara. Teologistudierna, som vissa studenter såg som hot mot den egna tron, var för mig en stor befrielse. Kristen tro måste vara befriande, ett hem att växa i, och för mig var den intellektuella bearbetningen viktig. Om man inte får vara vuxen, tänkande, kännande människa i sitt kyrkliga sammanhang, då är det bättre att lämna det, för då är det något sekteristiskt och inte evangeliskt.

Jag är ordförande i Forum för kvinnor som är präster i Uppsala stift, och kaplan i Uppsala stiftsgrupp, en grupp för studenter som siktar på att arbeta inom Uppsala stift som pedagoger, musiker, diakoner eller präster. Jag tycker om att läsa böcker, samtala, sjunga, röra på mig, att skriva och spela teater, och har två somrar i rad nu gått teaterkurs på Fridhems folkhögskola.

Möten med människor är en stor del av mitt arbete, och min erfarenhet från ett långvarigt kyrkligt engagemang både som frivillig och anställd, säger mig att väldigt många av oss människor behöver upprättelse och bekräftelse, och att vi alldeles för ofta, inte minst i gudstjänsten, istället känt oss nedtryckta och osynliggjorda. Mitt examensarbete skrev jag om syndabekännelsen, och fick då tillfälle att lite djupare sätta mig in i gudstjänstens historia. Då insåg jag att gudstjänsten i princip gått från första århundrandets lovsjungande gemenskap till en maktens kontrollfunktion. Denna makt har Svenska kyrkan tack och lov inte längre, men alltför många strukturer, både formellt och inom oss, präglas av detta. Alldeles nyss debatterade jag på UNT:s insändarsida med en ämbetsbroder som ondgjorde sig över kyrkans demokratiska styrelseform, och ville ställa den mot att lyda Gud. Vem som ska tala om vad som är Guds vilja berättade han dock ej... Sådana tendenser är skrämmande tycker jag , inte minst om man ser ut över världen.

I detta läge behövs ÖKA som alternativ till de nomineringsgrupper som riskerar att bindas av de traditionella partilojaliteterna, med sitt tydliga engagemang för ett helt ämbete, demokrati och en öppen folkkyrka.


Bengt Kristiansson, f d rektor, ordförande i kyrkonämnden i Rommele kyrkliga samfällighet och lekman och kyrkoråds-ledamot i Fors församling (Sjuntorp).

Jag är kyrkokör-sångare sedan många år. Så det är kanske naturligt att jag värnar om kyrkomusiken och gärna framhåller dess roll för att göra tröskeln låg till våra kyrkor. Vår församling är liten och vi brottas med att bli fler på gudstjänsterna. Jag är
ordförande i Riks-ÖKA, ersättare i stiftsfullmäktige i Göteborgs stift och i kyrkomötet.


Karl-Eric Hansson,Ingenjör .
I Örgryte Nya kyrka jobbar jag gärna. Framförallt varje onsdags-kväll med refleX. Ungdomarnas egna mässa, designade av prästerna Åsa och Jonas. Musik är det bästa jag vet. Därför skriver

jag visor. Visor, som ligger mitt mellan kyrka och samhälle. Människan utanför kyrkan skall kunna se en glimt av sökarens tankar. Den kyrkovane skall se att man kan uttrycka sig på fler sätt än det kyrkokonventionella.

 

Hanna Unger, Lerum, socionom. Bor i Lerum tillsammans med min man Stefan och vår dotter Agnes. Jag är uppväxt i kyrkan och gick bland annat i kyrkans lekskola som liten. Under tonåren var jag aktiv i kyrkans ungdom (numera Svenska kyrkans unga).

Jag har varit medhjälpare i konfirmandarbete i många år och på olika ställen. Det har varit roligt, men också ganska jobbigt ibland! När jag utbildat mig till socionom arbetade jag först som kurator på Göteborgs kyrkliga Stadsmission och därefter en period i Råda församling. Att arbeta inom kyrklig verksamhet var mycket givande.
Under många år var jag aktiv i Oscar Fredriksförsamling. Inför valet 2002 fick jag frågan om jag var intresserad av att representera ÖKA i kyrkorådet. Eftersom ÖKA stämmer väl överens med mina åsikter tackade jag ja. Första mandatperioden satt jag som 2:a vice ordförande i Oscar Fredriks kyrkoråd, ordinarie ledamot i Göteborgs samfällda kyrkofullmäktige och som ordinarie ledamot i Göteborgs Stiftsfullmäktige.
Eftersom vi flyttade till Lerum 2005 avslutade jag mina uppdrag i Göteborg och sitter nu i Stiftsfullmäktige och i Kyrkomötet. Det är utvecklande att vara med på dessa nivåer, jag lär mig nya saker hela tiden!

 

 

 

 

 





Tillbaka till nyheter >>

 

Kandidater till Kyrkomötet>>

Tillbaka till nyheter >>