| Tänker
du rösta i kyrkovalet? Eftersom det bara är drygt en månad kvar till den 18 september, börjar enkäterna nu dyka upp i tidningarna. Många som får frågan – kanske du? – svarar nej. Inte p g a ointresse för Svenska kyrkan, utan för att man anser sig vara för dåligt insatt i de frågor valet handlar om. Kyrkovalet gäller hur Svenska kyrkan ska arbeta, både lokalt och i det större sammanhanget, under de kommande fyra åren. Det handlar om vad kyrkan ska göra på den plats där du lever: hur mycket ska satsas på verksamhet för barn i öppna förskolor och barnkörer, där grundläggande värderingar och attityder formas? Vad ska kyrkan göra för ungdomar, som behöver goda förebilder och någon som ser dem? Kan kyrkan använda sina möjligheter för att minska ensamhet och utanförskap? Hur ska vi använda de kyrkobyggnader som inte längre behövs för sitt gamla ändamål? Kyrkovalet handlar också om hur Svenska kyrkan ska ta itu med de stora frågorna om orättvisor och resursfördelning. Vilken roll ska kyrkan spela när det gäller flyktingpolitiken och andra viktiga samhällsfrågor? Hur ska den kristna tron uttryckas i vår tid? Vad av det traditionella är värt att vårda, och vad behöver förnyas – och hur? I kyrkovalet väljs ombud för Svenska kyrkans c:a 7,4 miljoner medlemmar. Genom att använda din rösträtt är du med och väljer vilka som ska representera dig. Visst har du åsikter om kyrkan! Det gäller bara att hitta rätt alternativ att rösta på, så att dina åsikter verkligen kommer fram. I Svenska kyrkan röstar man på s k nomineringsgrupper. Många av dem består av personer som tillhör ett visst politiskt parti. Därför kan man t ex rösta på socialdemokraterna eller moderaterna också i kyrkovalet. Problemet är att det ofta är väldigt svårt att få veta hur de politiska partierna ställer sig i frågorna om kyrkans arbete. Det beror dels på att kyrkopolitiken hamnar i skuggan av kommun-, landstings- och riksdagspolitiken, dels på att partierna helt enkelt inte förmår ge entydiga svar: I själva verket har ju dessa partier tillkommit av helt andra skäl än att fungera som alternativ i ett kyrkoval. De ideologier som partiväsendet uppstått ur fungerar inte alltid som grund för det praktiska arbetet i Svenska kyrkan. Stadskyrkosystemet upphörde vid millennieskiftet, och numera ska Svenska kyrkan vara fri från band till makthavarna. De politiska partierna kan alltså vara en direkt olämplig bas för ett kyrkoval. En av kyrkans viktigaste uppgifter är att kritiskt granska de beslut politikerna fattar. Kyrkan ska reagera och säga ifrån när människovärdet hotas eller skapelsen skadas. Kan detta göras med trovärdighet om kyrkan styrs av personer som genom sin partibeteckning samtidigt representerar samhällets beslutsprocesser? Det finns alternativ! I kyrkovalet går det att rösta på nomineringsgrupper som bildats enbart för kyrkovalet. Också bland dessa grupper finns det skillnader, förstås. Bara detta att man anser att partipolitik inte hör hemma i kyrkan räcker inte för att man ska vara överens om allt annat. Högljudda kvinnoprästmotståndare har t ex gång på gång valts in i kyrkans beslutande organ genom den grupp som kallas Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK). Bland de s k opolitiska grupperna finns de som är mot förändringar och utveckling av kyrkan, och tycker att det var bättre förr. Men i årets kyrkoval i Uppsala stift kan du rösta på Öppen kyrka (ÖKA) i valet till kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ). Öppen kyrka är alternativet för dig som vill se en nytänkande och progressiv kyrka. Vi som valt att stå på den valsedeln vill se en kyrka som är öppen för alla: sökare, tvivlare och troende i olika åldrar och med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi vill att Svenska kyrkan ska fortsätta att utvecklas genom reflektion och förnyelse. Kyrkan ska delta i samhällsdebatten och verka för ärlighet och ansvarstagande, och mot våld och diskriminering. ÖKA vill att varken kön, ålder, socialgrupp, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning någonsin ska få begränsa människans värde och värdighet. Kyrkan ska ge röst åt dem som inte hörs genom att arbeta mot marginalisering, och för att alla människor bemöts med kärlek och aktning. Därför stöder Öppen kyrka fullt ut ordningen med kvinnors och mäns lika tillträde till uppdraget som präster och biskopar. Och därför har vi tagit ställning och kommer i Kyrkomötet att verka för att kärlek och trohet mellan två människor, oavsett kön, ska kunna välsignas i en kyrklig vigsel.
Tillbaka till nyheter >> |
Rösta
på Öppen Kyrka
>>
|
||